Under ytan (s. 162 – slutet av boken)
- Var nu inte så kräsen. (s. 162)
- … en illblå specialdrink komponerad av Jens … s. 162
- Jag behöver mer att dricka! deklarerade hon.
- Mattias vickade lite på en flaska framför sig och hon gick resolut fram och satte sig bredvid honom. (s.163)
- Det var skönt att släppa alla hämningar. (s.163)
- Han gav sig helt hän åt musiken. (s. 163)
- … och som ett kulsprutesmatter hade de avfyrats – frågorna och förebråelserna hon vid det här laget kunde utantill. (s.169)
- Store, tuffe Henke, fångad mitt i en hisnande nerförsbacke med håret på ända … (s.169)
- Han tvinnade telefonsladden runt fingrarna. (s.171)
- Henke var hennes nu, helt och fullt och utan förbehåll. (s.174)
- Vi dricker café au lait och äter croissanter. (s.175)
- I uppgången luktade det stekos. (s. 178)
- Hon dukade fram muggar och assietter. (s.179)
- Målmedvetet och kritiskt förkastade han pryl efter pryl i affären. (s.183)
- Där han gick längs piren med Simon vid sin sida tänkte han på mammas blick när de lämnat henne med den till hälften uppdruckna flaskan … (s.188)
- Blicken hade varit skamsen … (s.188)
- Det stora grå lastfartyget syntes nu bara som en suddig fläck mot horisonten. (s.188)
- De tittade på de båtar som låg förtöjda i det blåsvarta vattnet. (s.189)
- Det kändes bra att strosa omkring så här (s.189)
